Långsamt fredagstema

När jag var liten var långfredagen en lång och ganska tråkig dag, jag minns att alla affärer var stängda, till och med kiosken i Bräkne-Hoby hos farmor där vi brukade köpa tomteklubbor. Fast när jag tänker efter så var alla dagar långa när jag var barn, och veckor och år. Så är det inte nu. Att det är nio år sedan vi firade millenniumskiftet 2000 trots att det känns som häromåret, skrämmer lite.
Alla tanters favorit, Stefan Andhé, har sagt: Tiden ska man inte fästa sig så mycket vid. Det är ögonblicken som räknas. OK- hur långt är ett ögonblick?

Tomas Sjödin är pastor i Pingströrelsen, han har skrivit flera böcker, och han berättar ofta om sin familj där livet inte har farit fram skonsamt. I familjen finns det tre pojkar, två av dem. Karl-Petter och Ludvig föddes med svåra, obotliga hjärnsjukdomar. Ingen av dem lever nu, de dog när de var 15 och 14 år gamla. Deras liv blev en kamp, deras kroppar och hjärnor förtvinade och funktion efter funktion försvann. I boken "När träden avlövas ser man längre från vårt kök" funderar Tomas kring hur det vore om pojkarna som genom ett trollslag hade blivit friska. Det skulle vara ett under, men då skulle det vara två andra pojkar än de han lärt känna och älska.

Det bor alltid mer i en människa än hon kan visa, säger Tomas Sjödin och berättar om en autistisk pojke som bara talade vid ett enda tillfälle under sitt liv. Sju år gammal berättade han Kattresan högt för sig själv. Sedan dess har han inte sagt ett ord. Det finns inga oläsliga brev, inga ointressanta människor. Men breven måste läsas i den rytm som präglar personens liv. Tomas Sjödin berättar om sonen Ludvig som exempel. Varje gång de läst en viss bok ber Tomas att Ludvig ska ge honom boken. Sedan väntar han. Och väntar. Först efter ett par minuter sker det nästan magiska – Ludvig sträcker boken till sin pappa. Tomas beskriver det som att de lever i ett låghastighetsland.

Alla människor har sitt tempo, sin hastighet och nu kommer fredagstemat in igen, långsamhet. Ludvig hade ett långsamt tempo, han behövde bli läst långsamt. Jag har också människor nära mig som tar gott om tid på sig. När jag ställer en fråga kan det ta 2 minuter innan svaret kommer, det är en lång stund, ta tiden så får du se. Är jag kvar och lyssnar då? Eller har jag gått vidare, tänkt att hon kunde nog inte. Eller har jag i välvilja redan förklarat, om det till exempel gällde ett mattetal?
Några har ett väldigt snabbt tempo, de rusar fram, de tänker och pratar fort, hinner med hur mycket som helst och det ena är inte mer rätt eller fel än det andra. Tomas Sjödin lär ha en 94 år ung faster som "far som ett torrt skinn genom tillvaron". Hon plockar bär, sportfiskar, drar rötter som hon flätar till korgar och hon reser runt i världen. Tomas ställer frågan till henne: Hildur, är du en orolig själ? och hon svarar: Nej, jag är inte orolig, jag är snabb!

Önskar dig en lagom lång långfredag, ett lagom tempo i livet där du hinner ifatt dig själv och där du hinner se dina älskade i ögonen varje dag.

VARJE DAG ÄR DEN FÖRSTA DAGEN. VARJE DAG ÄR ETT LIV.

(Dag Hammarskjöld 1905-1961)

Att se en hel värld i ett sandkorn och himmel i en vild blomma, det är
att hålla oändligheten i sin hand och fånga evigheten i en timme.
(William Blake 1757-1827)